lördag, juni 07, 2008

Är du TIMID ? - en karta över mysticismens uppvaknande-process


Inledning
Många som är andligt intresserade pratar om att ”vakna upp” – men vad menas egentligen med det? Det flesta böcker i ämnet bjuder på undersköna dikter av mystikern Rumi som väcker vårt intresse för mystiken genom att öppna hjärtat på vid gavel. Det är ett väl beprövat grepp och eftersom så många andra gjort det före mig väljer jag en annan väg. Av samma skäl avstår jag från att hela tiden referera till det som uppvaknandet handlar om med ord som mysteriet eller ”det man inte kan säga något om”.
Begreppet ”vakna upp” är ju som bekant inte begränsat till mysticismens domäner. Det kan handla om allt ifrån
- hur man får en bra start på dagen
- att inse vad som är viktigt i livet - typ – familjen före jobbet
- lära sig om vad som pågår bakom kulisserna i maktens korridorer
- inse vikten av att göra något för miljön – NU
- hitta Jesus, Gud, Allah m.fl.
- upptäcka att man har mediala förmågor
- drabbas av en mystik upplevelse av att allt är ETT.
m.m.
(eller varför inte allt på en gång … )

Listan kan bli hur lång som helst. Men jag tänker ta fasta på det där med att allt är ETT, låt oss kalla det för Enhet. De flesta mystiker kan enas om att uppvaknandet är att plötsligt se att intellektets sätt att dela upp verkligheten i subjekt och objekt är roten till all vår förvirring och allt vårt lidande. Det må ligga mycket i detta men låt mig göra klart att vi inte skulle kunna gå vidare med detta ämne om vi inte fick ägna oss åt den här typen uppdelningen. Mystikerna är liksom fångade i ett Moment 22 här. De ser att denna uppdelning av verkligheten är grundproblemet, men kan inte säga något om sin insikt utan att själva föra problemet vidare. Visserligen finns det många mystiker som aldrig givit sig tillkänna just för att dom insett omöjligheten att klä sina erfarenheter i ord. Men låt oss konstatera att jag tillhör de dumdristigas skara och att jag på grund av ovan nämnda grundproblem kommer säga emot mig själv otaliga gånger i denna text. Jag tycker att Eckhart Tolle och andra inom dagens NonDuality-rörelse är ganska tydliga när dom hänvisar till ett zenbuddhistiskt talesätt – förväxla inte fingret som pekar på månen med månen. Följdriktigt kommenterar Eckhart Tolle och andra NonDuality-lärare det mesta dom säger med att – detta är bara en fingervisning, ta det inte bokstavligt.

Den här typen av enhets-upplevelser ges stor vikt inom österländsk andlighet och går under namn som Nirvana eller Satori. Men också inom den kristna traditionen finns liknande upplevelser beskrivna av mystiker som t.ex. Meister Eckhart och Teresa av Avila. Dock har den mystika delen av kristendomen genom historien kommit att hamna i skymundan. Inom religionsvetenskapen kallas den här typen av andlighet för mysticism, upplevelserna för mystika upplevelser, och de som har dem för Mystiker. Inom österländska läror finns en terminologi som skiljer på tillfälliga glimtar av denna Enhet och mer permanenta tillstånd av insikt om alltings Enhet. De som lever i ett mer permanent tillstånd brukar kallas för ”upplysta” eller ”uppvaknade”.

Men hur är det att vara uppvaknad och hur går uppvaknandet till? Dessa frågor har intresserat mig i många år och jag har hört många olika förklaringar. Den vanligaste förklaringen, jag kallar den ”anti-förklaringen”, är att ”uppvaknandet” är något man inte kan förstå med intellektet, det är en oförklarlig upplevelse som bara händer, man drabbas, eller så sker det genom att man tar emot en viss sorts energier från en ”uppvaknad” lärare. Andra säger att uppvaknandet sker när man mediterat länge eller övat s.k. Mindfulness länge.
Jag har många gånger frågat mig om jag själv tillhör de ”uppvaknades” skara. Anledningen till denna undran är mångfalden av definitioner på uppvaknande. Enligt några läror är jag uppvaknad, enligt andra är jag långt ifrån uppvaknad.
Vilken lära är då rätt? Hur vet man att man vaknat upp? De flesta hävdar faktiskt, något förvånande, att ens personlighet förblir den samma efter uppvaknandet. Uppvaknandet handlar alltså inte primärt om personlig utveckling. Andra säger att ens personlighet blir gladare, lyckligare och snällare. Det finns också de som säger att man inte längre upplever sig vara en personlighet på det gamla välkända sättet, de säger att personligheten efter uppvaknandet kan liknas vid några gamla klädesplagg man tvingats ta på sig för att kunna kommunicera med andra människor.
Behovet att söka efter svar på existentiella frågor borde väl vara en bra markör för att avgöra om någon är uppvaknad? Borde inte detta behov försvinna då man vaknat upp? Inte heller här har jag hittat någon samstämmighet bland de mystika lärorna. Några hävdar faktiskt att intellektet har ett eget liv som rullar på i samma hjulspår även efter uppvaknandet. Enda skillnaden lär vara att den uppvaknade inte känner att hon är identifierad med intellektets aktivitet.
Vem har rätt?
Det är inte lätt att veta eftersom dagens mysticism blandats upp med många olika idéströmmar från New Thought och New Age. Många har slutat tala om Mysticism och talar istället om NonDuality som kan sägas vara en sorts fusion av Taoism, Zen, Advaita, kristen mystik och sufism m.m. För att göra bilden ännu komplexare har man ofta blandat in idéer från modern västerländsk psykologi som t.ex. Gestalt Terapi, Transpersonell Psykologi, NLP m.m.
Den mångfald böcker som skrivits i detta ämne och framför allt den djungel av information som finns på internet har gjort att jag hittat alldeles för många svar på mina frågor.
Flera år gick åt till att vandra runt mellan olika lärare och läror i en ständig jakt på ordning och struktur. Mina favoriter var och är fortfarande Eckhart Tolle, Adyashanti, John Sherman, Gangaji, Nukunu m.fl. Detta sökande efter någon typ av struktur och ordning gjorde bara att min förvirring ökade. Till slut insåg jag att vad jag behövde var en karta. När jag hittat Ken Wilbers böcker och Integral Teori kändes det som att jag äntligen hittat den karta jag letat efter. Det var en fantastisk känsla. Integral Teori hjälper mig mycket och jag kommer fortsätta studera området och hålla mig uppdaterad om vad som händer inom denna rörelse. Men Integral Teori är inte en karta som handlar specifikt om Mysticism och uppvaknande-processen. Som Ken Wilber säger behövs ingen karta över Nirvana, hans kartor beskriver Samsara. Integral Teori kan också ses som en karta över andra kartor – en sorts meta-karta som inkluderar en lång rad olika läror ur olika traditioner, både österländska och västerländska. Så där var jag tillbaka på ruta ett igen. På jakt efter kartan med stort K som skulle bringa ordning och reda bland mina alltför många svar.
Till slut insåg jag vad jag behövde. Jag behövde inte någon annans karta utan min egen. En karta som stämde överens med mina erfarenheter, mitt perspektiv och min läggning. Lösningen var lika enkel och uppenbar som den var svår att finna. Men det var först när en liten detalj föll på plats som bilden klarnade. Detaljen var att jag inte förstod det rätta värdet av det bokhav som hotar att dränka New Age bokhandlarna. Alla dessa böcker inom andlighet och personlig utveckling är oändligt värdefulla – inte nödvändigtvis för sökaren som går där och letar efter svar – utan för författarna själva.

Om du som läsare kan ha glädje av min karta vet jag förstås inte, men om du gillar Eckhart Tolle och andra i samma fåra, så är chansen stor att du, precis som jag, kan börja rensa upp i den andliga röran. Vad sägs om lite Fenh Shui för hjärnkontoret?

Programmet TIMID® skapar tid, mening och identitet
Namnet TIMID® valde jag av tre olika anledningar.
Först är det en förkortning av tid, mening och identitet, vilket jag anser är tre viktiga komponenter i den process som skapar det vi brukar kalla egot eller illusionen – det som avskärmar oss från den Enhet & Evighet som vi under vissa omständigheter kan få glimtar av och som med hjälp av rätt träning kan bli vår verklighet.
TIMID® visar också på att vi blir timida då vi klamrar oss fast vid den mentala konstruktion som i mycket liknar dröm. Alla klamrar sig inte fast utan försvarar istället med näbbar och klor, ofta med hjälp av våld, den konstruerade identitet och drömlika verklighet som de djupt inom sig misstänker är en illusion. Jag misstänker att ett aggressivt förhållningssätt kan vara ett sätt att kämpa emot och försöka dölja en grundläggande timiditet.
Slutligen tror jag att det kan vara ett bra grepp att kalla vårt ego för något annat, ett namn som samtidigt antyder vad egot skapas av. Att kalla egot för något TIMID® tror jag kan hjälpa till att bryta vår identifikation med denna bräckliga mentala konstruktion. En identifikation som man inom Mysticismen tror är roten till det mesta av vårt lidande, vår oro, ångest och känsla av att något fundamentalt fattas. Jag vill tydliggöra antagandet att vårt sanna subjekt är något annat än egot. Ego låter alldeles för mycket som ett subjekt – som ”jag”. Jag vill med namnet TIMID® skapa associationer till ett dataprogram, ett objekt som finns i vår hjärna, lite i stil med idén bakom filmen The Matrix. En gemensam nämnare för alla läror inom Mysticismen är just den vikt som läggs vid att vakna upp ur illusionen att jag är mitt ego. Vi har ett ego men är inte vårt ego.

Hos några är detta program mer utvecklat och avancerat, hos andra är det enklare. Det är skapat med och opererar med hjälp av symboler som talspråk, bilder, musik m.m. och styr sedan kroppen med hjälp av bl.a. känslor.
Mitt antagande är att TIMID® har som sin huvuduppgift att säkra vår kropps överlevnad och i en vidare mening vår ras överlevnad. Funktionerna i programmet är utvecklade för att ta reda på vad som hotar vår överlevnad och vad som gynnar den.
Eftersom sammanhållningen inom familj, större grupp, nation o.s.v. är en stark överlevnadsfaktor för oss, försöker programmet identifiera och oskadligöra allt som hotar denna sammanhållning. Det riktar då in sig på allt som är avvikande vilket kan handla om kultur, religion, ras, kön, sexuell läggning m.m. Individer och grupper som kan identifieras som avvikande och därför hotfulla förtrycks därför och utses till syndabockar vilket samtidigt stärker den befintliga sammanhållningen inom gruppen.
Programmet försöker också ta reda på om något kan gynna eller skada vår hälsa. Det ägnar mycket kraft åt att ta reda på bästa sättet att säkra sin fortplantning vilket förklarar vårt aldrig sinande intresse för sex.
Ovanstående är några exempel på de sätt TIMID® försöker hjälpa oss.
För att klara sin uppgift har programmet, som namnet indikerar, funktioner för skapande av tid, mening & identitet. Dessa funktioner samverkar för att säkra vår överlevnad.
Tidsskaparens uppgift är att matcha inkommande data med lagrade data i sin minnesbank. När tidsskaparen får en träff kan den snabbt och utan ansträngning avgöra om något gynnar eller hotar vår överlevnadsförmåga. När den inte får några träffar får den, med hjälp av Meningsskaparen konstruera en mening åt den nya företeelsen. Tidsskaparen har också förmågan att värdera olika handlingsalternativ genom att skapa olika framtidsscenarier. Tidsskaparen rör sig mellan nuet, minnesbanken och olika framtidsscenarier och skapar därmed en tidsupplevelse som inte finns när denna funktion är inaktiv. Jag antar att det som finns under och bakom tidsupplevelsen är det vi kan kalla Evighet eller tidlöshet. Härmed ansluter jag mig till de som tror att tiden är illusorisk och därför inte finns där som en objektiv sanning. Jag ställer mig överlag frågande till alla former av objektiva sanningar och allt som i denna text låter som påståenden är i själva verket antaganden som det är upp till var och en att pröva.
Grundbulten i programmets konstruktion är det vi kallar Identitetsskaparen. Om den inte avgränsar kroppen/ familjen/gruppen som en separat identitet – ett illusoriskt subjekt – finns ingenting som kan hotas av yttre, illusoriska objekt. Då finns bara Enhet. Det går däremot inte att säga att identitet kommer före tid och mening. Dessa tre funktioner samverkar.

TIMID® är kopplat till våra fem sinnen, syn, hörsel, lukt, smak och beröring. Det finns många funktioner i programmet och alla har varsin röst. Dessa röster uppfattar vi oftast som tankar som vi hör inom oss, men till vissa människor kommer rösterna oftast som bilder och till andra huvudsakligen i form av känslor. Några funktioner hos TIMID® som är viktigare än andra i uppvaknande-processen är Uppmärksamheten, Uppmärksamhets-fokus och Frågeställaren. Vi skall nu utröna hur dessa funktioner kan samverka för att vara till hjälp i Uppvakande-processen?

Uppmärksamhet – fri från tid, mening & identitet
Först något om varför jag valt att ge namnet Uppmärksamhet åt DET som enligt många mystiker varken kan eller får namnges. Dock förekommer det inom mysticismens olika läror diverse namn på DET som inte kan ges något namn. Några kallar det för Gud. Den kanske vanligaste benämningen i dagens NonDuality-rörelse är Medvetande. Andra benämningar är engelskans Awareness som kan översättas med Uppmärksamhet, men också närvaro, nuet, stillhet, energi, intelligens, kärlekskraft, m.fl. Jag väljer Uppmärksamhet, inte för att det är vackrast eller mest ”rätt”, utan därför att det är praktiskt. Det går att relatera till, inte bara när man mediterar eller fylls av förundran över världens ofattbara skönhet och komplexitet, utan i alla vardagssituationer. Jag har valt att inte, som många gör, växla mellan olika benämningar för att använda det som passar bäst i respektive sammanhang. Jag tror att alla dessa olika synonymer och hoppande mellan olika begrepp bidragit till min förvirring och drivit mig till ständiga, tidsödande och fruktlösa jämförelser mellan olika mystika läror.

DEFINITION AV UPPMÄRKSAMHET: Jag kommer senare att hävda att allting, t.o.m. stenar, atomer och subatomära partiklar har funktionen Uppmärksamhet. Jag är medveten om att denna definition inte är allmänt accepterad. Men för att vi inte fortsättningsvis skall haka upp oss på definitioner vill jag här förtydliga lite vad jag menar. Låt oss anta att allting har någon sorts förmåga till perception – även stenar. Jag menar, även saltkristallerna ”lägger ju märke till” att dom hamnar in vattnet. Om dom inte gjorde det skulle dom inte lösa upp sig. När det gäller skillnaden mellan uppmärksamhet och medvetande tolkar jag det som att medvetande uppstår när vi blir uppmärksamma på vår perception. En fisk kan se men frågan är om fisken säger till sig själv. - Vad glad jag är att jag har synsinnet i behåll, jag tycker så synd om min gamla farmor som inte längre kan se.
Jag är övertygad om att fisken inte kan relatera till sin egen förmåga till perception. Detta relaterande kräver funktioner i hjärnan som fiskar saknar. Därför kan man säga att fisken har Uppmärksamhet men inte medvetande – i alla fall med de definitioner jag använder. I detta sammanhang är det lite konstigt att så många mystiker pratar om att allt är medvetande. Söker man på internet på frasen ”everything is consciousness” för man 2950 träffar. Av detta måste vi dra slutsatsen att dom helt enkelt definierar medvetande på ett annat sätt än jag. Jag har insett att det viktiga inte är hur man definierar begrepp utan ATT man definierar dom.

Vårt kanske viktigaste antagande är att Uppmärksamhet är någonting som de andra funktionerna inte kan få grepp om. Uppmärksamhet är fri från egen identitet och gränser men kan uppfatta de identiteter som skapas av TIMID®.
Uppmärksamhet kan lägga märke till vad fenomen betyder, vad TIMID har givit dom för mening, men de andra funktionerna kan inte se vad Uppmärksamhet i sig själv har för mening.
Eftersom Uppmärksamhet är fri från identitet och mening kan den heller inte placeras i tiden, det går inte att skapa en tidsupplevelse av Uppmärksamhetsfunktionen. Uppmärksamhet kan lägga märke till former, färger och ljud men är själv fri från dessa attribut.
Vi antar att Uppmärksamhet bäst kan beskrivas med orden Lyssnande/Stillhet, Öppenhet/Rymd. Vi antar vidare att funktionen Uppmärksamhet, då den varseblir världen utanför programmet, använder sig av sinnena. Uppmärksamhet har också förmågan att genom självbespegling/självreflektion, lägga märke till det som händer inuti programmet – den kan m.a.o. iaktta de andra funktionerna om man fokuserar den mot dessa. Denna förmåga är något alla vuxna människor behärskar mer eller mindre väl och är förmodligen en egenskap som skiljer människan från övriga djur.

Data som når Uppmärksamhets-funktionen i TIMID® är i olika grad hög grad manipulerade av funktionerna för tid, mening & identitet. De är:
1. identifierade, avgränsade
2. tolkade, kopplade till en mening samt
3. integrerade med en tidsupplevelse,
Dessa förvrängda data är det man inom NonDuality kallar för illusionen eller Samsara eller – varför inte – helvetet...
Vissa indata är mindre manipulerade, till dessa hör t.ex. kroppsförnimmelser som t.ex. andningen men också den svårdefinierade känslan av liv och energi i kroppen.


Plötsliga och spontana uppvaknanden
Ibland händer det att funktionerna som arbetar med tid, mening & identitet stannar av. Det kan ske när vi befinner oss i stor yttre fara, t.ex. i samband med olyckor, under en s.k. peakexperience eller under Meditation. Då kan funktionen Uppmärksamhet ta in intryck, både yttre och inre, som är fria från tid, mening & identitet. Följden av att ta in världen på detta direkta sätt blir för TIMID® en upplevelse av Enhet, av att det inte finns någon gräns mellan mig och världen eller mellan de olika objekten ”jag” uppmärksammar. Följden blir också en upplevelse av Evighet, att tiden upphör att existera. Denna upplevelse är något nytt och ovant för programmet men trots det tolkas den förvånande ofta på ett positivt sätt. När programmets alla funktioner arbetar som vanligt fokuserar vi på illusionen vilket gör att Enhet & Evighet, som visserligen finns där mitt framför våra ögon, blir otydlig och glöms bort – en glömska som kan antas vara grunden till allt mänskligt lidande.

Här skall vi i förbigående nämna den distinktion mellan smärta och lidande som ofta betonas inom NonDuality. Smärta kan vi inte undvika, varken fysisk eller psykisk, men vi kan, när vi vaknat upp, låta bli att förvandla smärtan till det man kallar lidande. Lidande uppstår när man förlänger och förstärker smärtan genom att låta TIMID® gå in förvränga den. Att Uppmärksamhets-funktionen inom TIMID® upplever sig som ”ett med”, som ”samma sak som” omvärlden, när de andra funktionerna stannat av, leder oss till antagandet att Uppmärksamhet inte bara existerar inom TIMID® utan också utanför. Vi antar att Allting är genomsyrat av uppmärksamhet. Vi kan också säga att allt är olika former av Uppmärksamhet. Denna slutsats drar vi till följd av vissa iakttagelser. Eftersom Uppmärksamheten kan antas vara fri från både tid och rum existerar den inte bara hos andra djur och organismer utan ända ner på subatomär nivå. – t.ex. antar vi att vatten har Uppmärksamhet eftersom det märker när solen lyser på det. Vi vet att atomerna i vatten börjar röra sig snabbare och snabbare ju mer värme dom uppmärksammar och till slut rör sig atomerna så snabbt att de blir till det vi kallar gas eller vattenånga. Samma sak gäller för nästan allting. Ta t.ex. ett träd. Löven måste ha Uppmärksamhet eftersom dom reagerar på både solljus och vatten. Man kan dra många exempel som visar på att saker vi antar är livlösa faktiskt har Uppmärksamhet. Utifrån dessa antaganden är det begripligt att Uppmärksamhets-funktionen i TIMID® kan uppleva att den är ett med allting den uppmärksammar. Vi kan också uttrycka detta på ett lite annat sätt för att göra det tydligare. Vi kan säga att Uppmärksamhet kan uppmärksamma sig själv i allting - eftersom allting har funktionen Uppmärksamhet i någon grad.
Eftersom Uppmärksamhet finns överallt utanför TIMID® är det ju inte konstigt att Uppmärksamhets-funktionen inom programmet är fri att röra sig som den vill, flöda som den vill - in och ut ur TIMID®. Här kommer vi till en punkt där många missförstånd uppstått kring vad Uppmärksamhet är i samband med det som antas hända vid andligt "upplysning eller "uppvaknande". Dessa missförstånd har att göra med de språkliga hinder som finns när man skall beskriva dom här sakerna.

Jag vill här flika in att vår förenklade karta över uppvaknande-processen självklart bara är ett av de många verktyg som krävs för att få en känsla för vad det här handlar om. Många anser med rätta att vårt språk, även i form av metaforer och poesi, är alldeles för trubbigt för att kunna närma sig vad uppvaknande handlar om. Vår kartas syfte är att hjälpa till att strukturera de olika begrepp och perspektiv som skapar förvirring, eftersom vi, även om vi vet att språket inte kan få grepp om det här, faktiskt inte kommer runt språket.

Vi skall nu, med ledning av vår karta, titta närmare på några påståenden som ofta upprepas inom NonDuality. Anledningen till att de upprepas är att de pekar på något värdefullt men risken är att ofta upprepade sanningar blir till klichéer. Något man drar till med för att slippa titta djupare – något vi nu skall våga oss på.

Satsang-kliché nr. 1 - Nyckeln är att ge upp sökandet - du är det du söker - du är redan uppvaknad
Något man ofta hör på Satsanger är att det största hindret för att vakna upp är själva sökandet efter uppvakande. Det ligger en hel del i detta och vad man pekar på är två saker som är viktiga att klargöra.
För det första pekar man på det faktum att Uppmärksamhet är fri från TIMID®, - alltså fri från identitet och avgränsning, vilket gör att man inte kan säga att ”någon” eller ”något” skall vakna upp. Visst ligger det något i detta men det är för mycket filosofiskt hårklyveri i det och det är varken användbart eller klargörande.
För det andra menar man att det vi skall vakna upp till, nämligen Uppmärksamheten som är vår sanna natur, redan är vaken och finns både i och utanför programmet TIMID® - hos alla människor. Den finns framför våra ögon hela tiden, vi tittar på det just nu.
Trots dessa påstående skiljer man i Satsang-kretsar på ”uppvaknade” och icke uppvaknade människor. Det verkar paradoxalt men med hjälp av fig. 1 på sid. 1 kan vi bringa lite mer klarhet i det här. I figuren ser man att samma Uppmärksamhet finns både inuti och utanför TIMID® och att ingenting behöver eller kan göras för att skapa en enhet som redan finns där. Att ge upp sökandet kan därför vara en bra ledtråd men den kan också leda till förvirring. Vi ser av figuren att Uppmärksamhet med öppna ögon hela tiden tittar på den Enhet & Evighet (som består av Uppmärksamhet) som finns bakom den illusion som skapas av TIMID®. Illusionen är transparent, den är inte verklig och solid och döljer inte Enheten & Evigheten där bakom.

För att förstå hur det här hänger ihop kan vi ta hjälp av en liknelse från Science Fiction. De robotar som finns med i filmen Terminator har en sorts display i synfältet som hela tiden visar transparent text med viktig information. Lite så kan vi se den illusion som löpande skapas av programmet TIMID® när det är aktivt. Vad som kännetecknar en människa som inte vaknat upp är att hon hela tiden fokuserar på denna transparenta text i tron att den utgör en sorts objektiv verkligheten. Hon ifrågasätter inte den information som visas utan identifierar sig med den. Om TIMID® t.ex. talar om för henne att hon är dålig på att hålla föredrag, ja då blir detta en del av hennes identitet, det hon felaktigt tror är hennes subjekt – ”jag” är dålig på att hålla föredrag.
En uppvaknad person däremot har förmågan att flytta fokus - från den transparenta text som hela tiden visas i hennes synfält – till den verklighet av Enhet/Evighet som finns bakom. Så det stämmer inte att det inte finns något man kan göra för att vakna upp – man kan och måste flytta fokus till det som är bakom illusionen. Först då ser man att den transparenta texten i synfältet är en illusion. Det betyder inte att den information som visas är oviktigt om man vill leva ett normalt liv. Det betyder bara att man tar illusionen för vad den är. Det betyder att man genom att ändra fokus kan gå in i och ut ur programmet TIMID®

En annan sak man faktiskt kan göra är att flytta fokus från företeelser i TIMID® som stimulerar och aktiverar programmet - till saker som får programmet att gå ner på sparlåga. Ett exempel på något som lugnar ner TIMID® är att observera sin andning som man gör inom Meditation och Mindfulness. I takt med att mängden transparent information i synfältet (för att använda Terminator-liknelsen) minskar blir det lättare att flytta fokus - från den transparenta informationen - till verkligheten av Enhet & Evighet där bakom. Mindfulness-övningar och Meditation är alltså fler exempel på saker vi kan göra för att lättare flytta fokus från TIMID®


Satsang-kliché nr. 2 – Egot (TIMID® ) kan aldrig vakna upp - Egot kan aldrig förstå vad uppvaknande är.

För att förstå vad Uppvaknandet är kommer TIMID® göra samma sak som det alltid gör. Det kommer att ge det tid, mening & identitet. Vi anser inte att detta saboterar uppvaknandet utan att det är en nödvändig aspekt av uppvaknande-processen. De Satsang-lärare som anser att TIMID® då missar vad det handlar om blandar ihop begreppen. Vi anser att Uppvaknandet har två sidor.
1. Uppmärksamheten vaknar upp till insikten att det är subjektet och
2. TIMID® vaknar upp till insikten att det är ett objekt – och inte det illusoriska subjekt det först trodde att det var.

Läraren Adyashanti säger ofta att när man ser att 2+2=4 och inte som man tidigare trodde 3, ja då behöver man aldrig mer bli förvirrad och osäker. På samma sätt menar han att det är med Uppvaknandet. När Uppmärksamheten en gång insett att det är subjektet kan TIMID® aldrig mer låtsas att det är subjektet. Det är vår erfarenhet att det tyvärr inte fungerar så för alla. Adyashanti skulle kanske säga att det beror på att Uppvaknandet inte varit tillräckligt djupt och äkta. Kanske har det varit av karaktären:
… jo, 2+2 skulle kunna vara 4. Det verkar faktiskt mer rimligt att det är 4 än att det är 3… Den typen av halvdana insikter - som baseras mer på intellektuellt resonemang än på direkta känslomässiga erfarenheter - duger inte enligt Adyashanti. Men det är vår erfarenhet att man kan se att 2+2=4 hur tydligt och klart som helst, men ändå, p.g.a. den omgivande kulturens påverkan och djupt ingrodda mönster i ens eget TIMID® -program börja tveka. Om alla runt omkring fortsätter att hävda att 2+2=3 krävs det mycket kraft att inte, p.g.a. bekvämlighet, åter stämma in i lögnen om vilka vi är. Det är lättare för Adyashanti och de människor som är med i hans Open Gate Sangha att stanna kvar i sitt uppvaknande då de stödjer varandra. Vi anser att det är svårt för många att hitta en gemenskap som stödjer dom i deras Uppvaknande men att det finns minst lika bra alternativ. Ett sätt att stödja uppvaknandet är att på ett klart och tydligt sätt lära TIMID® -programmet att genomskåda sig självt. När TIMID® har lärt sig att det bara är ett objekt kan vi säga att programmet har vaknat upp. Då är vi oberoende av stöd utifrån och ingenting kan hota vårt uppvaknande.
Låt oss upprepa:
Den ena och centrala sidan av Uppvaknandet är alltså när Uppmärksamheten ser att den är det enda sanna subjektet, för alltid fritt från tid, mening & identitet.
Den andra sidan av Uppvaknandet (en sida som många Satsang-lärare undervärderar) är när TIMID® -programmet vaknar upp till insikten av att det endast är ett objekt. För att denna insikt skall bli stabil behöver TIMID® få en tydlig och enkel karta över uppvaknande-processen som är präglad av tid, mening & identitet. Vår karta är tänkt att fungera som ett sådant stöd.
TIMID® behöver också lära sig att uppvaknandet är ofarligt och dessutom gynnsamt för kroppen/familjen/gruppen. Så länge TIMID® misstänker att Uppvaknandet betyder fara kommer det göra allt för att sabotera ett Uppvaknande som då aldrig får chansen att slå rot och börja blomma. Vi har kommit fram till vikten av uppvaknandets två aspekter genom att fråga oss varför uppvaknanden för så många människor aldrig blir något mer än glimtar som glöms bort. Vi antar att glimtarna aldrig fått möjligheten att slå rot och blomma eftersom TIMID® inte fått lära sig vilken mening det skall tolka in i upplevelserna eller vad det skall GÖRA med dom. För att sammanfatta kan vi säga att det inte handlar om att skapa en Enhet/Evighet som redan finns "under" TIMID®:s vanliga aktivitet. Det är sant att man inte kan lära programmet att förstå vad Enhet/Evighet är, men man kan lära programmet två saker.
För det första att upplevelsen av Enhet/Evighet är ofarlig och t.o.m. gynnsam för kropp/familj/grupp.
För det andra kan man lära TIMID® att fokusera uppmärksamheten på ett sådant sätt att upplevelsen av Enhet/Evighet kan få tid och utrymme att slå rot och växa. Den nödvändiga fokuseringen av Uppmärksamhet sker med hjälp av en annan funktion i TIMID® , nämligen Uppmärksamhets-fokus.
Satsang-kliché nr. 3: "Allt är en Illusion".
Med illusion menar vi här en sorts mental konstruktion, fantasi eller dröm. Vi har sagt att Uppmärksamheten, vårt sanna subjekt, genom att ändra fokus kan se igenom illusionen. Men finns det delar av illusionen som är lättare att se igenom än andra? Med andra ord, varierar graden av transparens?
Vi antar att det är så. Man kan säga att allt som skapas av funktionerna för tid, mening & identitet (TIMID) är illusoriskt. Men vi menar att röster inom TIMID® kan vara mer eller mindre illusoriska. Tankar kring det som händer här & nu kan antas vara mindre illusoriska än tankar kring något som skulle kunna hända i framtiden. Visst är alla tankar illusoriska p.g.a. att de består av symboler. Men symboler kan i sin tur vara mer eller mindre illusoriska beroende på hur komplexa de är. T.ex. är symbolen postmodernism mer illusorisk än symbolen hand. Ingen kan ta på postmodernism men alla kan ta på en hand. Meningsskapande/tolkning kan vara mer eller mindre illusorisk. Att säga att någon har brunt hår är en tolkning som är mindre illusorisk än att säga att någon är tråkig. Det har med graden av allmängiltighet att göra. Man kan utan ansträngning få nästan alla att enas om att någons hår är brunt men det är omöjligt att få lika många att enas om att en person är tråkig. Det vore mer rätt att säga att "Allt är grader av Illusion" än att "Allt är en Illusion".
Några exempel på hur Uppmärksamheten kan flytta fokus till mer lägre grad av illusion med mer transparen:
Från tänkbara framtidsscenarier → det som händer här & nu
Från komplexa symboler (t.ex. postmodernism) → enkla symboler (t.ex. hand)
Från hur det borde vara → hur det är
Från tankarna → kroppen
Från vad det jag ser betyder → vad jag ser
o.s.v.

Vi antar att TIMID® skapar den illusion som döljer den bakomliggande verkligheten av Enhet/Evighet. Vi antar vidare att programmet kan lära sig ställa in Uppmärksamhets-fokus på Enhet & Evighet så att programmet ser ”igenom” illusionen.


Från 100% Illusion till "Frihet från Illusion".
Uppmärksamhets-fokus är TIMID® -programmets viktigaste funktion. Den kan inte bara ändra fokus från illusionen till Enheten & Evigheten bakom, den kan också flytta Uppmärksamheten mellan olika grader av illusion och transparens inom TIMID®.

Vi skall nu med några vardagsexempel visa hur Uppmärksamhets-fokus kan flytta Uppmärksamhet mot Frihet från Illusion. Exempel på hur Uppmärksamhets-fokus fungerar. Anta att TIMID® -programmet (ditt illusoriska subjekt) sitter och kör bil. Programmet skapar tankar på vad det skall handla när det kommer till affären. Automatiskt dras Uppmärksamheten (ditt sanna subjekt) till dessa tankar. Uppmärksamhet är nu riktad på något med en hög grad av Illusion - det fokuserar inte på här & nu utan på en illusorisk framtid. Säg att programmet känner att det inte vill handla men måste - programmet har tolkat situationen som en konflikt mellan sig själv, sina behov av vila och avslappning gentemot resten av familjens behov av mat. I den här situationen är Uppmärksamhets-fokus en oersättlig funktion i programmet. Den tar nu hjälp av Frågeställaren för att styra Uppmärksamheten. I det här fallet kan Frågeställaren skapa frågan - Hur känns mina händer mot ratten, hur känns min kropp mot bilsätet och hur känns andningen?
Resultatet blir att Uppmärksamhet flyttas från en hög till en lägre grad av illusion. Men det krävs mer arbete än så för att fokus-ändringen skall ge utdelning. Anta att Uppmärksamheten noterar att andningen är ytlig, att händerna håller krampaktigt i ratten, att kroppen är spänd och oförmögen att vila avslappnat mot bilsätet. Risken är då att TIMID® -programmet genast går in ökar graden av illusion. Det flyttar fokus från ”hur det är” till ”hur det borde vara”. T.ex. – jag borde vara mer avslappnad, jag borde andas djupare, jag borde inte ha ont o.s.v. TIMID® kan nu, vilket tyvärr är troligt, flytta Uppmärksamheten till en ännu högre grad av illusion genom att börja berätta en historia om att dom här sakerna beror på att det är så stressigt på jobbet (vilket det inte borde vara) vilket leder vidare till att chefen är så inkompetent (vilket han inte borde vara) o.s.v. Uppmärksamhets-fokus kan då gå in och låta Frågeställaren upprepa ovanstående frågor med tillägget att
- inte fästa sig vid de tolkningar som kommer upp,
- inte döma dessa tolkningar eller försöka förhindra deras uppkomst,
- inte försöka ändra på någonting alls i situationen,
utan bara låta Uppmärksamheten vila i det som är - här & nu - som det är
- vilket är en av de snabbaste och säkraste vägarna till uppvaknande – men inte den enklaste. Det paradoxala är att denna acceptans med största säkerhet kommer öka chanserna för att situationen skall förbättras – kroppen kommer bli mer avslappnad, det kommer kännas mindre stressigt på jobbet. Om chefen kommer bli mer kompetent är osäkert men det kommer i alla fall inte hindra dig från att göra det bästa av situationen. Det kommer hjälpa dig att inte ödsla din energi på att försöka ändra på andra människor och saker som inte kan eller vill ändras.

Detta är ett exempel på hur Uppmärksamhets-fokus kan styra Uppmärksamhet till lägre grader av illusion och högre grader av transparens. Detta påminner mycket om den metod som kallas Mindfulness. En metod vars positiva effekter på hälsan blir allt bättre vetenskapligt underbyggda. Men huvudsyftet är inte att förbättra hälsan utan att göra det lättare för Uppmärksamheten (ditt sanna subjekt) att flytta fokus från illusionen till den Enhet & Evighet som finns där bakom. Anta nu att Mindfulness, d.v.s. styrning av Uppmärksamhet till det som är - här & nu - som det är -gör att graden av illusion minskar från 100% till 5%. Hur kan Uppmärksamhets-fokus ta Uppmärksamhet de sista 5 procenten till frihet från illusion?
Följande bild visar på de redskap Uppmärsamhets-fokus (UF) använder sig av för att - steg för steg - ”tränga igenom” TIMID, d.v.s. flytta fokus från programmet till Enhet & Evighet (E/E). UF använder sig av Mindfulness, viruset Derealisation och Poesi. Vi skall nu gå vidare med att titta närmare på dessa redskap.

Figur 2.


Det sista stegen till frihet från illusion
Total frihet från illusion, d.v.s. tid, mening & identitet uppkommer oftast spontant och varar en kort stund. Ibland uppstår dessa tillstånd genom att yttre omständigheter får de funktioner i programmet som skapar illusionen att stanna av. Det kan handla om akut yttre fara, långvarig meditation m.m. Det kan också handla om att en stroke slår ut det område i hjärnan där egot (TIMID) är lokaliserat. Detta hände hjärnforskaren Jill Bolte Taylor men hon fortsatte att vara medveten under hela sjukdomsförloppet och berättar i boken ”A Stroke of Insight” om hur frånvaron av egot (TIMID) var ett tillstånd hon kallar för Nirvana.
Men de flesta av oss varken kan eller vill få en stroke, ägna en vanlig vardag åt 8 timmars meditation, eller åt att uppsöka livshotande situationer. Däremot kan vi i alla våra vardagsaktiviteter öva Mindfulness som gör det sista hoppet ut i total frihet mycket enklare. Genom att illusionen blir mer transparent slutar vi klamra oss fast vid den med samma kraft och kan lättare ”hoppa” ut i total frihet.

Vad innebär då det där sista ”hoppet” ut i friheten? Innebär det att vi, som i filmen The Matrix, måste slita loss alla sladdar som sitter fästade vid TIMID® -programmet (vår version av The Matrix)?
Nej, absolut inte. Om vi inte har tillgång till programmets information kommer vi snart bli överkörda av en buss och missar chansen att vakna upp i den här kroppen i det här livet.

Låt oss istället komplettera våra mindfulness-övningar med att smitta TIMID® med ett hjälpsamt virus. Det är en enkel textrad som är kraftfullare än man kan tro: Om något har tid, mening eller identitet är det inte verkligt.
Men även om det är overkligt kan det vara information som behövs för att säkra kroppens överlevnad och i förlängningen familj, grupp, samhälle.
Tillägget i blått garanterar att viruset inte skadar oss utan för oss ännu närmare total frihet från illusionen.


Ett Virus som gör illusionen genomskinlig
Jag vill börja med att säga att det finns två tillstånd som inom psykiatrin kallas för derealisation respektive depersonalisation. De åtföljs ofta av ångest och andra former av lidande. Gränsen mellan den känsla av overklighet vi vill lära programmet och nämnda psykiska problem är hårfin och vi skall nu försöka klargöra skillnaden. Det som lyser igenom den känsla av overklighet vi skall lära TIMID® är Enhet & Evighet som är en upplevelse präglad av stillhet, glädje, frid och öppenhet. Det är raka motsatsen till den ångest och oro som åtföljer andra former av derealisation och depersonalisation. Men för att Uppmärksamheten skall hitta Enhet & Evighet då viruset gör illusionen ännu mer transparent behöver Frågeställaren ställa rätt sorts frågor.

Här kommer exempel på frågor som hjälper Uppmärksamhet att flytta fokus till något ”bakom” illusionen, något Uppmärksamhet upplever Enhet & Evighet, något Uppmärksamheten upplever som sig själv. - VAD ÄR DET FÖRUTOM (bakom) - öronen och hörseln som lyssnar till alla yttre ljud? - den inre hörseln som lyssnar till alla inre tankar? - ögonen och synsinnet som ser alla yttre färger och former? - den inre förmågan till visualisering som ser alla inre färger och former? - huden och känselsinnet som känner all yttre beröring? - den "inre känseln" som känner alla inre känslor? - näsan och luktsinnet som luktar alla lukter? - tungan och smaksinnet som smakar alla smaker? Svaret på dessa frågor kan inte fångas med ord och måste upplevas av var och en för att upplevelsen av Enhet & Evighet skall infinna sig. Ett sätt för programmet att lära sig detta nya är att använda sig av poesi, liknelser och metaforer vilket vi nu skall försöka oss på. Man kan säga att det är med hjälp av poesi och metaforer som vi kan ta språnget ut i total frihet.

Från vågorna på ytan till Enheten i djupet
Vi kan tänka oss Uppmärksamhet som ett hav. När havet får frågorna om vad som finns bakom lyssnandet, seende o.s.v. vänder det sig tillbaka ner i sitt eget djup där Enhetens och Evighetens stillhet råder. När havet är inuti programmet TIMID® uppstår vågor på ytan, vågor som kan skapa illusionen av separation, av separata vågor, vågor med andra egenskaper än det hav det är en oskiljaktig del av. Denna lek på ytan har så till den grad fascinerat havet att det glömt bort sitt eget djup, sin sanna natur. Men det är som att havet behöver denna ”våglek” på ytan för att skapa den kontrast som behövs för att havet skall förstå att uppskatta sitt eget djup.


Att se igenom transparent text i synfältet.
Ytterligare en liknelse, som vi redan tittat på men som vi tar upp igen därför att den är så klargörande, skulle vi kunna ta från filmens värld. Robotarna av modell Terminator, i filmen med samma namn, har en display i synfältet som löpande visar information i form av transparent text om alla inkommande data. Vi kan tänka oss att vårt programm TIMID® på samma sätt visar sin information som transparenta symboler som lägger sig över verkligheten – en verklighet som är Enhet & Evighet och som består av samma Uppmärksamhet som den som finns inuti programmet. Vuxna människor tenderar att fokusera mer och mer på dessa transparenta symboler, så till den grad att de till sist tror att symbolerna är verkliga. De fokuserar så hårt och länge på dessa transparenta symboler att de inte längre uppfattar det som finns bakom – Enhet/Evighet = Uppmärksamhet.

Låt oss nu rekapitulera något av det vi skrev om Uppmärksamhet. Vi antog att Uppmärksamhet är en funktion inom TIMID® som inte kan fångas av de övriga funktionerna. Uppmärksamhet kan inte identifieras/avgränsas, därför kan den heller inte ges en mening eller sättas in i tiden. Uppmärksamhet är en funktion inom programmet som alltid är fri från illusionen och framför allt fri från avgränsning vilket gör att den kan flyta fritt ut och in ur TIMID® . Också när Uppmärksamheten är inuti programmet är den ”ett med” den Uppmärksamhet som finns bakom illusionen utanför programmet.


Nödvändigheten av kontrast
För att förstå detta med att Uppmärksamhet, för att uppleva sig själv, behöver de objekt den uppmärksammar som en kontrast kan vi använda en enkel liknelse. Om det inte existerade några andra färger än blått skulle vi inte veta att blått var blått. Samma sak med den Enhet & Evighet och frihet från illusion som präglar Uppmärksamhet - om inget annat existerade skulle vi inte veta att Enhet var Enhet eller att Evighet var Evighet. NonDuality behöver Duality för att upptäcka sig själv.


Spegelliknelsen
Nu går vi över till att använda spegeln som liknelse. En vanlig spegel har ingen egen form förutom konturerna. Formen behöver spegelns formlöshet för att upptäcka sig själv. Vi antar att precis som Form behöver det formlösa för att kunna spegla sig så behöver det formlösa form för att kunna spegla sig.Vi antar att Uppmärksamhet är Formlös - därför behöver den Form för att se sig själv.


Vad är jag?
Nu kommer vi till den klassiska frågan som använts av många andliga lärare för att bryta igenom illusionen och vakna upp. Låt oss nu, utan att bli för filosofiska introducera begreppen subjekt och objekt. Vi kan börja med att anta att programmet TIMID® måste vara ett objekt eftersom den är ett objekt för Uppmärksamheten. Trots detta är vår normala erfarenhet av livet och vardagen att programmet utgör vårt subjekt. När någon ber oss berätta om oss själva börjar vi berätta om allt det som programmet matar oss med. I själva verket berättar vi ingenting om vårt subjekt, allt det vi benämner ”jag” är i själva verket objekt. Visst är det lite konstigt trots att det är en överenskommelse mycket få ifrågasätter? Vårt upplägg här med att kalla alla dessa objekt för TIMID®-programmet är ett försök att tydliggöra avsaknaden av subjekt i något vi ”felaktigt” förutsätter är vårt subjekt.
En enkel tumregel när vi skall säga något om oss själva blir därför att om något av det vi kallar ”jag” är ett objekt som Uppmärksamheten kan lägga märke till – då är det INTE jag. Om vi skall följa antagandet att vi inte kan vara något objekt som Uppmärksamheten kan lägga märke till, blir slutsatsen att vårt sanna subjekt måste vara Uppmärksamhet.

Vi har skrivit under på en lögn om vad vår identitet är.
Som vi tidigare antagit är Uppmärksamhet något som omöjligt kan fångas av programmet. Vi kan alltså inte fångas av programmet. Vi är redan fria men vi har skrivit under på en lögn som säger att vi är en samling objekt vi kan lägga märke till. Inom NonDuality brukar man säga att vi identifierat oss med vårt ego.Det är nu också uppenbart att inget av det vi skrivit så här långt om VAD-vi-är kan vara DET-vi-är eftersom vi kunnat uppmärksamma varje ord som ett objekt. Detta för oss osökt in på Satsang-kliché nr. 4.

Satsang-kliché nr. 4 - Inget av det vi kan säga om sanningen är sanningen.
Här går många Satsang-lärare i en fälla då de därmed underskattar betydelsen av ledtrådar på vägen till sanningen. I sanningen kan inga objekt finnas men Uppmärksamhet behöver objekt i form av symboliska ledtrådar på sin väg tillbaka till sin egen källa. Vägen ut ur illusionen går man ett steg i taget även om det är sant att man plötsligt, till följd av speciella omständigheter, kan kastas ut ur illusionen. De ledtrådar vi behöver kan vara mer eller mindre effektiva för varje TIMID® beroende på hur det är programmerat. Ibland kan det vara effektivt med ledtrådar från en annan kultur, som t.ex. den japanska Zen-traditionen eller den indiska Advaita Vedanta traditionen, men är kulturen för annorlunda kan det bli svårt att anpassa ledtrådarna till den kultur programmet verkar i.

Vem/Vad skall vakna upp – och var skall uppvaknandet ske?
Här är det av största vikt att få klarhet. Det är då olyckligt när Satsang-lärare är otydliga här - vilket är vanligt. Man glömmer ofta att betona att det är två funktioner inom programmet som vaknar upp – Uppmärksamhet och programmet självt. Förenklat kan man säga att
1. Uppmärksamhet vaknar upp till insikten att det är subjektet och
2. Programmet/illusionen vaknar upp till insikten att det är objektet.
Båda dessa uppvaknanden är lika viktiga. Man glömmer ofta att prata om programmets uppvaknande vilket kan leda till att man får två subjekt som strider om tronen – det gamla, väletablerade men illusoriska subjektet och det nyfunna subjektet som är baserat i vårt djup. I det läget brukar programmets illusoriska subjekt vinna (i det korta loppet) därför att denna illusion har stöd av kulturen och språkbruket vilket det äkta subjektet inte har. Det illusoriska subjektet har också ett övertag eftersom det byggs upp och vidmaktshålls av en massa högljutt prat - medan det sanna subjektet vilar i stillheten i vårt djup, en stillhet som mycket lätt överröstas i vår kultur.
Här ser man också risken med att nedvärdera intellektuell kunskap om uppvaknandeprocessen till förmån för känslomässig upplevelsebaserad kunskap. Visst är den intellektuella kunskapen endast relativ och kanske inte lika tilltalande som den känslomässiga, men har man inte intellektuell kunskap kommer varje uppvaknande att kvävas i sin linda av den omgivande kulturen.
Vi måste också definiera vad vi menar med Uppmärksamhetens uppvaknande respektive TIMID®-programmets uppvaknande .

Uppmärksamhetens uppvaknande
Uppmärksamheten är på ett sätt redan är vaken – allt som behövs är att den flyttar fokus från illusionen av tid, mening & identitet till den Enhet & Evighet som ligger bakom. Denna omfokusering av Uppmärksamheten kan övas upp genom en rad olika övningar som vi kommer presentera längre fram.

TIMID®-programmets:s uppvaknande
När det gäller programmet betyder uppvaknande att programmet lär sig att genomskåda sig självt, lär sig att det endast är en illusion, en mental konstruktion. Programmet kan då sluta motverka Uppmärksamhetens uppvaknande i tron att det betyder fara. För att använda en liknelse här kan man säga att programmet endast är en skugga och att en skugga aldrig kan hotas eller skadas. Däremot kan man se igenom skuggan, man kan se marken under skuggan och de vackra blommor som växer där.
Det är också vikigt att programmet, när det genomskådat sig självt, inte glömmer bort att ge sig själv credit för det arbete det utför för att skydda kroppen.

Här skall vi också klargöra var uppvaknandet äger rum. Uppvaknandeprocessen är omhöljd av mystik och det sägs ibland att när Uppmärksamheten vaknar upp i en människa så påverkar det hela universum. Man säger att alla uppvaknade människor i hela världen, i alla tider, jublar varje gång en människa vaknar upp för första gången. Vad man menar med det är att Uppmärksamheten visserligen finns inuti programmet och kroppen men att den inte kan fångas av TIMID® som ju opererar med tid, mening & identitet. Det gör ju att Uppmärksamhet inte kan identifieras/avgränsas i varken tid eller rum och förklarar varför man säger att alla uppvaknade människor igenom alla tider jublar när Uppmärksamheten vaknar upp i en enskild kropp och ett enskilt program.

Var sker alltså ett uppvaknande, låt säga ditt? Svaret är att det sker inuti ditt TIMID®-program och i din kropp. Så enkelt är det men samtidigt är uppvaknandet obegränsat av tid och rum.


Satsang-kliché nr. 5 - Vi måste döda vårt ego
Vad uppvaknande handlar om är att låta Uppmärksamheten lägga märke till sig själv genom att via programmet spegla sig i de former den via programmets koppling till sinnena uppmärksammar.
Då Uppmärksamhet är formlös till sin natur behöver den former att spegla sig i - som en kontrast.
Då Uppmärksamhet är fri från Identitet och Avgränsning behöver den spegla sig i Identitet och Avgränsning - som kontrast.
Då Uppmärksamhet är fri från meningskapande behöver den spegla sig i meningsskapande - som kontrast.
Eftersom Uppmärksamhet är fri från tid behöver den spegla sig i tid - som en kontrast.
Av detta följer att programmet TIMID® är en absolut förutsättning för att ett uppvaknande skall kunna ske.


4 kommentarer:

  1. Hej björn.

    Jag har läst många gånger nu att vi alla är ett. Det var något som inte gick in i min ego-apparat men som ändå tilltalade mig på något sätt. Den bästa förklaringen jag fått, som fick mig att hajja till, av allting enhet var att jag omöjligen skulle kunna ta en promenad utan att ha ett underlag att stå på, eller en omgivning att röra mig i; överhuvudtaget existera utan det som finns runt omkring. Den som fick mig att se det med väldigt vardagliga ord var Wayne W. Dyer. Det han också fick mig att inse var att Tillit handlar om att se gud i sig själv och våga lita på att jag är vis och har svar inom mig.

    Det är fint att läsa om det du skriver! Tja

    SvaraRadera
  2. javisst, man vet aldrig vilka ord som får saker att ramla på plats. ibland behövs det att höra något från precis ett visst perspektiv och ingen vet vad just du eller jag behöver. Det är häftigt.

    SvaraRadera
  3. Hej!
    Intressant att läsa dina funderingar om enlightenment mm. Jag läser själv "hela tiden" Tolle, Katie, Alice Miller m.fl. med stor behållning. Jag har gått alla kurserna på Mullingstorp och det var helt avgörande för min utveckling mot större insikt, mera kärlek m.a.o större medvetande
    Jag tror att man vet när man blivit upplyst. Frågorna är då borta. Det beskrivs bra av både Tolle och Katie
    må bra
    "på god väg"

    SvaraRadera
  4. Hej Anonym!
    Som jag ser det idag är uppvaknandet bara början. It's no big deal och många har erfarenhet av en absolut dimension bortom både frågor och svar. Antagligen har du själv upplevt ett eller flera uppvaknanden. Vad som är en big deal, är att låta uppvaknandet manifesteras i vardagen. Jag skriver mycket om detta nu. Välkommen tillbaka att dela dina erfarenheter av hur uppvaknandet kan manifesteras!

    SvaraRadera

UA-3343870-1