onsdag, juli 02, 2008

MiY = Musik Instrument Yoga


Jag har hittat tillbaka till min fiol. Har inte känt passionen för mitt violinspel på länge, på flera år och jag har inte förstått varför. Nu vet jag. Det handlar om att jag tappat det som var min främsta drivkraft - PERFEKTION
Jag har i för hög grad lyssnat till vad jag tycker borde vara mina främsta drivkrafter - t.ex. att få musicera, att ha roligt och känna sig fri att skapa och forma musiken, att spela tillsammans med andra, att spela för publik och känna samspelet med publiken, att få bekräftelse, att känna mig duktig, att känna att jag kan ge något vackert och njutbart o.s.v. - m.a.o. en massa mer eller mindre fina drivkrafter som var långt ifrån det viktigaste - nämligen att få uppleva perfektion - att få uppleva att jag och instrumentet och tonen blev en Enhet. Med andra ord varken mer eller mindre än meditation och yoga.
Men det lät inte fint att säga att perfektion var det jag sökte. Framför allt lät det jobbigt. Varför skulle jag ägna timmar och åter timmar för att något skulle bli perfekt?
Faktum är att man inte behöver tänka så! Man kan välja ut en enda takt, ett litet motiv på låt säga tre toner och sedan jobba med det tills det blir perfekt. Då är målet redan nått. Och vad är övning om inte att dela upp verken så - i mindre portioner.
Jag har fått ett helt nytt förhållande till långsam övning. Till skalor. Till enkla fingerövningar. Det är fantastiska verktyg för att snabbt komma till Perfektion. En enkel skala som spelas långsamt - där man hela tiden lyssnar fram den perfekta intonationen, den perfekta klangen, den perfekta känslan av balans i kroppen, axeln, armen, handen fingrarna. Det är ren och skär Yoga- fast bättre.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

UA-3343870-1