lördag, september 20, 2008

Säkringarna i hjärnan ryker när man närmar sig sanningen

Hela den här uppvaknande-prylen bränner i min hjärna. Jag blir inte av med skiten. Jag har doppat huvudet i iskallt vatten och haft det där i timmar och dagar (symboliskt) men det hjälper fan inte!
Vakna, vakna, .... du lever i en sjukt knasig dröm. Ser du inte det?
Jo då. Visst ser jag. Men jag vill inte. Jag vill inte se att samhället är sjukt knasigt!!! Så jag blundar. Och jag fantiserar. Fokuserar på det positiva. Försöker vara närvarande i nuet vilket betyder inte tänka. Jävla bra knark. Det är snudd på omöjligt att tänka när man är närvarande i nuet. För att tänka måste man vara i det förflutna. Man kan inte tänka i nuet. Och det är precis vad jag behöver - hjärndödande droger. För så fort jag tänker ser jag galenskapen som omger mig på alla håll och kanter. Galenskapen som sprider sig genom mina blodbanor. Här betyder GALENSKAP = SAMHÄLLSANPASSAD.

Om ni visste hur välanpassad jag är. Frisk och kry. Arbetsför och arbetsvillig. Ränner runt i någons ekorrhjul som en galning från bittida till sent så att jag kan få bo i bankens hus. HAHAHAHA....

Jo men det är ju ok. Att bo i bankens hus alltså. Det handlar inte om det. Det handlar om kontroll. Om att hålla i rodret. Det är DU som STYR över DITT liv. Så säger dom till mig. Och jag får den där krypande känsla av att någon begbilsförsäljare försöker kränga på mig nån gammal rosthög.
Den där snubben som pratar om att ta kontroll över sitt liv - varför är det viktigt för honom om jag har kontroll över mitt liv?
Jo, han vill sprida budskapet, få mig att se ljuset, han bryr sig om mig, han vill hjälpa mig, han vill ge mig ett fiskespö så att jag kan fiska själv ..... eller vilken jävla dynga han nu väljer att häva ur sig för att dölja det faktum att han försöker sälja nåt han vill bli av med ... med andra ord .... en gammal rostig rishög.

Med altruism kan man måla över många rostfläckar. (Shit, det var ju en ganska snygg oneliner)

Jo men så är det ju. Visst tror han/hon på sitt budskap - tror för allt vad tygen håller - brinner av tro. Och varför blir folk troende? Jo, för att dom inte vet. Och om det gäller en begagnad bil så vill jag inte tro att bilen är rostfri. Jag vill veta. Om jag inte kan veta det - ja då köper jag den inte. Så enkelt är det.

Så om det är viktigt för någon att tala om för mig att JAG kan TA KONTROLL över MITT EGET LIV ...... Ja då jävlar. Då vet jag säkert som amen i kyrkan att den jäveln är troende. Och jag vill inte tro, jag vill veta. Ni vet vilka jag pratar om va? Ni har väl alla stött på dom? Begbilsförsäljartypen kan dyka upp i många olika skepnader. Ibland har dom stjärnor i ögonen, deras imponerande närvaro i nuet gör dom självlysande och dom har glorian väl fastlimmad på huvudet. Ibland ser dom ut som vanliga begbilsförsäljare. Dom finns överallt. Deras dynga har blandat sig med hela samhällets dynga.

Nyckelorden är VÄLJA & KONTROLL. Det är ditt val, ta kontroll över ditten och datten, välj allt ifrån..... elbolag, mobilabonnemang, bredbands-leverantörer, pensionsföräkringar ..... till...... BGBELVRARLB-paket.

Vad är ett BGBELVRARLB-paket? Bullshit-guruns-bli-ett-lyckligt-vackert-rikt-altruistiskt-ruttet-lik-bullshit-paket.

Ja men snälla Björn, nu får du lugna ner dig. Varför är du så negativ? Varför håller du på så här och gnäller och generaliserar och dömer? Jo, du dömer faktiskt. Du är ganska orättvis nu, vet du det? Dom här människorna som du pratar så nedlåtande om. Jag tycker du skall försöka vara lite öppen och åtminstone lyssna på dom och försöka ta till dig det dom vill säga utan att döma dom! Dom vill ju att du köper deras BGBELVRARLB-paket för att dom bryr sig om dig. Dom vill ju hjälpa dig! Fattar du inte det?

Mitt svar på det är ett litet rått skratt.

Vilket kan tolkas på att jag är rädd, att jag blivit besviken på någon eller flera olika bullshit-gurus, att jag därför sluter mig för att skyddar mig mot framtida besvikelser.

Mitt svar på det är:
Shut the fuck up! Psychobabble makes me throw up! Yak.

Åter till ämnet som är illusionen av (?) att kunna välja och ha kontroll
Varför köper vi den illusionen?
Svar: Vi är rädda. Rädda små kräk. För vad händer annars, om vi inte kan välja och om vi inte har kontroll?
Jo, innan vi hinner tänka efter får vi veta vad som händer om vi inte tar kontrollen. Då är det någon annan som kontrollerar ditt liv. OCH det vill du väl inte? (säger en vacker, självlysande bullshit guru med stjärnögon och väl fastlimmad gloria)
Eh, nej, det låter ju inte så bra!
Eller så säger dom så här: Om inte du kan välja, om inte du kan ta kontroll, ja då blir du ju som ett viljelöst mähä som bara flyter med, som flyter med strömmen. Vill du det?
Ok, låter inte heller så trevligt!

Varför är det viktigt för dom (kontrollfreaksen alltså) att skrämma dig, övertyga dig om vilket helvete ditt liv kan bli om du inte tar valen i dina egna händer??

Jag vet svaret! Jag tror inte. Och jag skiter i om du som läser köper det eller inte. Dom här människorna VET INTE vad som händer om dom slutar klamra sig fast vid illusionen av att ha kontroll! Dom vet inte ens ifall dom har kontroll! Dom vet inte om dom någonsin haft kontroll! That's a fact.
Men dom tror. Tror att det är väldigt sannolikt att man kan ta kontroll över sitt liv!. Väldigt sannolikt! 99,99% är sannolikheten. Imponerande!!!
Men den där lilla promillens osäkerhet plågar dom. Denna lilla promille av tvivel sprider sig som en elakartad tumör genom deras system.

För ungefär 3 år sedan blev mitt system helt och hållet invaderat av tvivel. Från att ha varit en liten promille av tvivel växte det och tog snart över allting. Nästan. När det var som värst(bäst) var jag 99,99% övertygad om att jag saknade kontroll över mitt eget liv. Hur kunde just jag råka ut för detta? Jo, jag fick en rak och enkel fråga och den löd såhär:

Hur väljer du din nästa tanke?

Om jag kunde förkara hur jag gjorde så betydde det att jag hade kontroll och kunde välja. Kunde jag inte förklara hur jag gjorde så betydde det en sak. DÖD. Död åt illusionen om att ha kontroll och kunna välja OCH död åt DEN SOM VÄLJER. Död åt det hjärnspöke som går in i allting och håller illusionen av kontroll och valmöjlighet vid liv. Det kan uttryckas såhär: Död åt egot. Död åt den som gör saker. There is no doer - lär man ut inom Advaita Vedanta. Och det var en levande insikt då. Men det var då. Snart skulle jag återinsjukna (tillfriskna)

Hur tillfrisknade (återinsjuknade) jag? Det var enkelt! Man får ett fantastiskt stöd när man vill tillfriskna (återinsjukna) och få tillbaka sin tro på att man kan välja och ha kontroll.

Jag inser idag att jag aldrig varit så uppvaknad och fri som den gången för 3 år sedan. Men fortfarande fanns det kvar elakartade tankar i mitt system. Metastaserande tankar. Tankar på att kunna välja och ha kontroll. Dom var inte många men dom lyckades växa till sig. Hur gick det till?

Jag ser idag att dom två vktigaste anledningarna var

RÄDSLA & ENSAMHET

Jag blev väldigt ensam. Det är som Jed McKenna skriver. Vem vill vara den enda som ser i ett samhälle där alla är blinda? Där blinda leder blinda!! Vem vill det?
Svaret är ingen. Jag ville inte det.

Den andra anledningen var en insikt om att psykisk hälsa inte är en självklarhet. Jag blev helt enkelt rädd för att det var tidiga symtom på schizofreni eller nåt. Bland schizofrenisymtomen finns saker som - patienten upplever att någon annan stoppar in tankarna i huvudet på honom/henne.
Ja ni fattar ......

Så jag somnade om.

Och idag ser jag vad som hände. Och jag ser att jag fortfarande inte kan svara på frågan hur jag gör när jag väljer min nästa tanke. Och jag inser att så länge jag inte vet det så är ALL känsla av KONTROLL den fetaste jävla lögn som någonsin tagit sig in i min hjärna. Det är en lögn som är fröet till ALLA andra lögner.

Jag vet att andras intresse för den där frågan är väldigt ljummen. Dom tycker den är som vilken annan filosofisk klurighet som helst. Typ ... om ett träd faller i skogen när ingen är där och hör det ... låter det då något om trädet.....
Dom (och det inkluderar nästan alla jag känner) stoppar felaktigt in den här frågan i den kategorin. Dom tycker frågan om hur man väljer sin nästa tanke är ganska ointressant.

Kom ihåg mina vänner! Ointresse kan vara en jävligt bra försvarsmekanism. Det är som att en säkring i hjärnan går när man närmar sig den frågan.

POFF

Där gick säkringen

11 kommentarer:

  1. Jag har en sådan hangup på egot och döden för egot. För några dagar sedan satte jag mig ner för att meditera. Efter en stund började jag bolla med tankar jag hade samlat upp från Kim Michael om egot, vilka de allra flesta hade att göra med att höja sig över egot, och allt vad egot innebär. Något hände då, och jag kände med ens hur allt jag kände till blev skärskådat i ett staaarkt jävla sken (inga bilder, bara en känsla) som sög in mig. Jag fick en direkt känsla av livslögnen du nämner i ditt inlägg. Väldigt snabbt var mitt ego där och övertygade mig om att det inte var sant det som hänt och att jag förmodligen skulle dö om jag lät det fortgå, så fast jag ville stanna kvar så kom min vanliga värld tillbaka igen.

    Jag är alltså livrädd, vad finns där bakom? Visst snackar gurusarna om att det är lugnt liksom men jag blir helt ställd! Har du upplevt något liknande?

    SvaraRadera
  2. Fredrik, inom den förklaringsmodell som ligger mig närmast så är det du beskriver troligtvis "the void". Ingenting. Den absoluta tomheten inom vilken allting skapas och förstörs, och som upplever sig själv genom allting... Genom den porten kan inget ego passera, och innebär för detsamma den kända världens undergång och tidens slut. När vi sammanstrålar där ser vi att "gurusarna" och deras ord, oavsett hur välformulerade, inte har någon som helst substans, och att det enda sättet att ta reda på vad allt det här egentligen handlar om är att möta vår rädsla, passera genom händelsehorisonten, och se efter.

    SvaraRadera
  3. Egot fruktar inte sanningen, the void, eller liknande, utan fruktar sina bilder av sanningen och "the void" . Man är alltså inte rädd för the void, utan för vad man tror att the void är. Subtilt har då egot igen utgått från att det redan vet vad sanningen är och fått det hela att verka som en fråga om överlämnande. Men man löser det inte genom att bekämpa rädslan eller genom att skaffa sig nya "bättre" bilder av vad sanningen eller "döden" osv. är, utan genom att ifrågasätta och negera de bilder och premisser som man redan har, och som man är rädd för. Negation is the process. Till slut blir bara klarhet kvar.

    Fortsatt intressant att läsa, Björn.

    Mvh
    S

    SvaraRadera
  4. Hej Fredrik!
    Det du upplevde i meditationen känner jag igen. Jag kallar det numera för "mindfucking" eller "a stupid headtrip". Värdelöst. Om du frågar mig säger jag fimpa sådana beroendeframkallande upplevelser.
    Har du tänkt någon gång på att du kanske inte är något annat än egot? Dom där upplevelserna av att höja sig över egot är kanske bara egot som leker med sig själv. En del av egot klättrar upp i ett högt träd, kallar sig för upplyst och tittar ner på dom andra delarna.
    Jag känner att en ny post är på gång. Läs vidare under - There is no way out!

    SvaraRadera
  5. Det är det som är lite intressant här... Inga bilder eller upplevelser (oavsett om de består av kärlek, rädsla eller klart vitt ljus) eller tolkningar verkar någonsin kunna vara "sanna", och alltså går det egentligen inte att förutsätta att något annat än ego finns. Vilket också det första "void"-inlägget här anspelade på...

    SvaraRadera
  6. "Psychobabble makes me throw up." Du menar andras psychobabble då? Annars vill jag nog inte veta hur det ser ut när du författar dessa inlägg. :-)

    Hur väljer du din nästa tanke? är en mycket bra knäckfråga.

    anonym skrev: "...och alltså går det egentligen inte att förutsätta att något annat än ego finns."
    Hur bar du dig åt för att ge existensen av egot ett undantag här? Utan att använda någon tolkning? Egot är en tolkning.

    SvaraRadera
  7. "Psychobabble makes me throw up." Du menar andras psychobabble då? Annars vill jag nog inte veta hur det ser ut när du författar dessa inlägg. :-)

    :-)) Jo, nu skall jag berätta för dig! Jag sitter i badkaret med duschen beredd. Funkar kanonbra! Var sitter du när du skriver?

    Hur väljer du din nästa tanke? är en mycket bra knäckfråga.

    Ja eller hur! Hur gör du?

    SvaraRadera
  8. "Egot är en tolkning."

    Ja. Det var, mer eller mindre, min poäng. I den mån det nu fanns någon...

    SvaraRadera
  9. Här har vi visst någon som söker svar. Kan det finnas en sanning som inte är relativ? En sanning som man inte själv kan bestämma. Vad vore det för en sanning om man själv kunde justera den hur man ville, då skulle den ju bara reflektera vad man själv vill. Nej, sanningen är absolut, sanningen är inte relativ men däremot är valet ifall man vill ta emot den som den är, omodifierad och äkta, eller inte. Fortsätt att söka Björn, du kommer att finna. "Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid, och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går fram på den. Och den port är trång, och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den."

    SvaraRadera
  10. Try Jesus!
    Vilken trång port rekommenderar du?

    SvaraRadera
  11. Denna port är en person. Han var till före allting och allt består genom honom. Allting blev skapat genom honom och för honom både synligt och osynligt. Allting är underlagt honom, han råder över allt. Han är högt intresserad av dig och vill ha en relation med dig, eftersom han skapat dig underbart.

    SvaraRadera

UA-3343870-1