onsdag, juni 03, 2009

Att vara Nondualism-virus-smittad

Varför liknar jag Nondualism vid ett virus. Jo, får utifrån intellektets perspektiv är Nondualism som ett virus eftersom det hela tiden ändrar form. Det går inte att fånga Nondualismen med språket. Och varför försöka? Jo, det är ju vad intellektet alltid gör, försöker fånga verkligheten, döda den och låsa in den i ett konceptuellt ramverk. Kanske kan språket liknas vid en virusbekämpande medicin. Som aldrig funkat.

Jag tänkte på det igår när jag läste ett inlägg jag gjorde den 9:e mars i år. Såhär stod det i en av kommentarerna: "... Du har sammanfattat ditt energiska tankearbete på ett utomordentligt sätt...." Det låg något i det. Jag borde ha hällt upp det på flaska och satt på en etikett med texten - Björns samlade insikter - Faktum är att detta är vad många gör. Dom buteljerar sina insikter och säljer dom eller har dom hemma i källaren för avnjutning i enskildhet. Som ett dyrt årgångsvin.

Varför rullar Björns sökande på? Är det för att jag tagit till mitt hjärta det enda egentligen budskapet i Jed McKennas Enlightenment-trilogi .... FURTHER ...
Eller är det för att jag tagit till mitt hjärta Adyashantis budskap ... burn it out ...
Eller är det uttrycket - Kill the Buddha - som gått in i mitt hjärta.
Jag tror det är alla dessa saker har en liten del i det hela.

Men det är också ett direkt seende att allt vi kan säga om Nondualismen dör så fort det har sagts. Nondualismen finns i det eviga Nuet. Och i nuet ryms allt och INGENTING. Med extra betoning på ingenting. Jag ryms inte där. Inte du heller. Du och jag är mentala konstruktioner som aldrig lever i nuet. Dom är alltid döda. Men nuet har ett flöde. I detta Nuets flöde uppstår former och ord och koncept som hela tiden flödar igenom de former och ord som kallas personer. Koncept flödar genom koncept. Ord flödar genom ord. Insikten som inte går att hälla upp på flaska och sälja är att du och jag inte existerar ... annat än som ETT flöde av ord .... ETT flöde som är omöjligt att fånga eller greppa. Varje gång vi försöker finns bara aska och död som sitter och håller i mer aska och död. Ordflödandet som finns i Nuet är vilt och otyglat, som eld, som ett stormigt hav. Det är paradoxerna som skapar kaoset och stormen. Ett paradoxalt kaos som egentligen inte heller existerar - annat än utanför Nuets ordande flödande.

Att låta sig förintas av denna insikt är som att vara smittad av ett virus. Man har inget val. Man känner hur man blir allt mer kraftlös och genomskinlig dag för dag. Men inte ens dramatiken är verklig. Om den ändå vore det. Om jag ändå kunde få en diagnos och folk kunde tycka att jag var tragisk och speciell som drabbats av en så svår och ovanlig åkomma. Inte ens detta får jag njuta av. Detta låter onekligen lite melodramatiskt men det är bara som det verkar. Det finns ingen dramatik här. Det finns inget tragiskt här.

16 kommentarer:

  1. Ja du Björn!
    Att vara smittad av Nondualism-viruset!
    Stick mig i armen och ta bort det galna trynet. Tänk om det vore så enkelt. Men som du säger så finns det inget vaccin mot det här. Det troliga är att det inte heller finns något alternativ. Förr eller senare blir vi alla drabbade, på ett eller annat sätt.

    Någon kanske kommer till insikt om livets karusell lika odramatiskt och tråkigt som jag. Andra kanske går igenom livsomvälvande saker av mer dramatisk karaktär. Oavsett vilket så är det samma virus. Så fort vi föds till den här Världen börjar viruset att attackera.

    Återigen talar vi om det där till synes meningslösa och hopplösa "ingenting" som så att säga hägrar i fjärran. Eller.... så är det den där skattkistan vid regnbågens slut, vad vet jag. Troligen är det en och samma sak. Ingenting är samma som skattkistan full av ädelstenar. Det förvirrande är att allt uppgår i samma enhet och blir samma sak... Nondualism. Bra och dåligt blir samma sak i skattkistan. Upp och ner, sol och måne, kärlek och hat osv. Det är en skattkista full av ädelstenar i en enda stor salsa. Det är vad livet är...

    Nondualismens skattkista är som en smältdegel dock. Ädelstenarna smälts ner och blir ETT. Så länge vi värnar om skatten kommer karat förbli karat och sten förbli sten. När vi smälter ner stenarna försvinner glansen och endast värdet finns kvar. Samma värde men utan glans. När vi tittar i krukan ser vi ingen skatt men det samlade värdet av skatten ligger där ändå, som ett enda stort berg. Enhet. Tråkigt men värdefullt. Så varje gång vi är ute och går trampar vi på denna skatt. Berget ligger alltid där under oss. Vad vore vi utan det, ingenting, hi hi, och det är uppenbarligen det vi strävar efter, att upptäcka detta ingenting.

    Jennyli

    SvaraRadera
  2. ALLT och INGENTING ryms i samma kruka, det är samma sak och om det känns hopplöst och tröstlöst att tänka på ingenting så får vi tänka på allt. Skattkistan rymmer allt och ingenting.
    Jennyli

    SvaraRadera
  3. Jennyli!
    Det där med att insikter kommer utan drama ... jag känner igen det. Det är nästan som att insikten är att det inte finns något drama - att dramat bara var en dröm. Jag skriver dessa ord starkt influerad av David Carse bok som jag läser nu. Men anledningen till att jag läser hans bok för andra gången är att det stämmer så väl överens med hur det upplevs här i detta kropp/sinne. Allt blir mer genomskinligt.

    Det som gör detta så omöjligt att förstå för sinnet är att det låter negativt ... det låter som tyna bort och dö ... bli NoBody ... det låter som det totala nederlaget. Så långt kan ju sinnet fatta. Men nu kommer det svåra. Sinnet här vill säga, MEN det är raka motsatsen, det är fantastiskt, livet är nu så helt och överflödande och ljust ... och HÄR, PRECIS HÄR Jennyli kommer det som är omöjligt att kommunicera. För så är det inte heller.

    .... neeeeej, piper en ynklig liten stämma inom mig. Men jag vill att det skall vara fantastiskt och ljust och allt det där.

    TYVÄRR! Och här står sanningen mot allt vad sinnet/egot önskar sig. Sanningen är att det är vardagligt och vanligt. DETTA, detta kan sinnet fan inte greppa. Det går inte. Då blir sinnet som ett stor JÄTTEFRÅGETECKEN. - Jaha, och vad i hela "#¤%&% är då vitsen med allt detta.

    Jennyli ... VETANDET finns här. VETANDET om vitsen. Det upplevs som att vetandet finns där Jennyli är också. Och visst är det märkligt när bortom ord verkligen blir bortom ord. Alla säger det hela tiden. Man blir nästan döv för det. Jajaja, visst, jag vet att VETANDET är bortom ord ... och så fortsätter strömmen av ord.

    Och den här ordströmmen - den är underbar - grejen är bara att den är HELT opersonlig. Den kommer inte från björn-historien eller Jennyli-historien. Den flödar igenom. Och jag skriver detta till dig för att våra dialoger så många gånger handlat om vad kanalisering är. Faktum är att dessa dialoger skapat mycket klarhet i björn-historien. Vet du vad! När du kanaliserar dina böcker så blir det så bra för att det då finns en klarhet kring vad livets flöde är. Jag tycker så mycket om bilden av att vi alla är bambuflöjter som det absoluta spelar igenom. Flöjterna ser olika ut men det som flödar igenom är ETT.

    När vi tror att det är vi som skapar flödet så lider vi. Jag vill inte förklara mer än så för jag kan inte. Vetandet finns här att flödet är ETT och att det inte kommer från den flöjt jag kallar björn-historien. Vetandet finns här att det skapar oerhört mycket lidande, oerhört mycket begränsning när tron finns på att flödet utgår från björn-historien.

    Comments please! :)

    SvaraRadera
  4. Hi hi hi ja vad i hela världen är vitsen med detta. Det är den stora frågan. När vi talar om det här uppstår ständigt nya frågor. Tänk om det är egot som vill ha alla de här märkliga andliga upplevelserna och insikterna "after all"! Tänk om det här vardagliga och tråkiga eller helt underbara (som askungens bal på slottet) återspeglar vad nondualismen verkligen är men först när vi gått en rond med det galna trynet runt hörnet. Skulle vi återvända till vardagen och inse att sanningen ligger just här, i sorger, lycka, oro, glädje, irritation, upphetsning, skratt och gråt. Utan någon som helst värdering. Skulle vi återta vår plats i detta och inse att det är just här vi vill vara då skulle kanske "tråkigheten" upphöra och insikten om vad "tråkigheten" eller vardagen är kapar bandet till egot. Skulle vi kapa bandet till egot totalt har vi kanske inte heller längre något behov av att vurma i och för andlighet. Tråkigt tycker jag för det får mig att leva upp. Det och min son. Han kan smälta mitt hjärta på en sekund.

    Det här med orden och vetandet. Att vetandet finns bortom alla ord och så fort vi sätter ord på något leder det bort från sanningen och det absoluta vetandet. Ved i en eldningspanna är samma som vetandet och orden. Tänd eld på veden och du får värme men då försvinner veden. Så fort du tänder eld på veden förkolnar den och förvrängs. Samma med vetandet och orden, så fort vi sätter ord på vetandet får vi en värme inom oss men vetandet förvrängs och tar oss bort från sanningen. Sinnet ser inte sanningen i orden men jag tror att värmen inom oss talar sanning, ordlöst. Någonstans måste det finnas en transformator för orden/kommunikationen.

    Den omöjliga kommunikationen ja, med en sändare och en mottagare. Sändaren skulle kunna vara livet självt, flödet, ljuset, evigheten. Sändaren finns i vårt inre men det är inte vi, inte det personliga utan det opersonliga inom oss. Sändaren är HÄR men den är inte vi. Så kommer då vägen/kanalen fram till mottagaren som då är vårt sinne och vår kropp (som så ofta identifierar sig med egot). Sen kommer mottagaren som ju också är det inom oss som vet när det hör sanningen talas. Det sanna livet som slumrar inom oss i ett litet frö.

    Skulle vi se vår kropp och sinne som skillnaden mellan evighet och evighet så tror jag vi är på rätt väg. Sanningen leds genom oss och kanaliseras genom oss och det är upp till oss som mottagare att våga vara mottagare. Det är ingen tveka om att vi redan är sändare men vi måste så att säga sluta cirkeln och bli mottagare också. När cirkeln är sluten kan det verkliga flödet ta fart. Ja visst är evighetens flöde (ordflöde, kärleksflöde, ljusflöde, vaduvill) opersonligt. Det är när vi släpper taget och låter sinnet stå tillbaka som flödet tar fart. Sinnet eller egot vill dock så gärna ta cred för detta. Samma livsflöde som drar genom mig drar genom dig. Samma livspuls talar till oss alla.

    Det här med lidandet fick jag en impuls att ta upp lite mer därför att det är mycket aktuellt. Vad är lidande? Ja just det när vi tror att kraften är begränsad till mig själv och min kropp. När den är slut i mig då är det kört. Det gäller att spara på resurserna för när de är slut så är de slut. Tron på detta skapar lidande. Men det är tvärtom. Skaparkraften är evig och låter som en vacker ton när den flödar genom våra kroppar. Tack för en vacker liknelse med bamburören!
    När vi skriver ord från livets sändare inom oss skapas resonans i livets mottagare inom oss också, ju öppnare kanalen mellan sändare och mottagare är desto starkare resonans. Denna resonans omsätter kraften till skaparkraft... tillblivelsens mirakel. Sinnet är vad som lägger sig som en stor koloss mitt i kanalen och blockerar flödet. Vassa ord har förmåga att krossa kolossen och komma igenom.

    Tack Björn, vi vässar våra ord och krossar den ena kolossen efter den andra.
    Jennyli :)

    SvaraRadera
  5. Jennyli!
    Jag fäste mig vid några saker. Våga vara mottagare. Du det var vasst:) Jag förstår det inte riktigt men jag skall låta det verka i mig för det knyter an till nästa inlägg som jäser i mig. Det skall handla om när alla MEN tar slut. Jag är övertygad om att de flesta som varit sökare ett tag redan hört alla insikter. Redan känt på dom och låtit dom sjunka in, MEN sedan kommer MEN:et. Vi säger, jo, absolut, så är det, vi är alla ETT ... MEN

    Alla dessa MEN, det har med mod att göra. Jag vet det man kan ännu inte riktigt se hur. Jag skall läsa det du skrev imorgon också och se vad som kommer ur det.

    En annan sak du skrev var att sändaren är HÄR. Inte i kropp/sinnet utan HÄR. Och då slog det mig att kropp/sinnet björn inte är här. kropp/sinnet björn är en tanke DÄR. Paradoxerna kommer upp nu men jag skiter i det. Sändaren är HÄR. Du har rätt. Och mottagaren är HÄR. Sökandet är en resa från HÄR till HÄR. Något sådant.

    Sedan fäste jag mig vid liknelsen med eldningspannan. Skall läsa den också imorgon. Oj, nu är kladdkakan klar. Måste ta ut den.
    Ha det gott!
    Återkommer!

    SvaraRadera
  6. Jag orkade inte läsa allt, sorry, men vill bara berätta att jag idag träffade en kvinna jag dansade med, som kunde sin Osho! Häftigt hur man kan "attrahera" medvetna och vakna människor in i sitt liv, inte bara online utan IRL!

    Yes, mottaga är grejen, men kanske är det en kvinnlig grej ;)
    /A

    SvaraRadera
  7. Oj, wow... Jennyli :) Ditt senaste inlägg var dynamit! Verkligen inspirerat... Jag läser det om och om igen. Din liknelse med veden, elden och orden står verkligen ut, på ett bra sätt.

    Kladdkaka? *ynk* Björn, så där får du väl ändå inte skriva ;)

    Och Telluselle, visst är det häftigt! Det hände mig nyss också. Killen som bytte däck på min bil förra veckan råkade få syn på min yogamatta i baksätet och öppnade sig totalt - berättade om jättepersonliga och andliga upplevelser, hur de påverkat honom och förändrat hans syn och förhållningssätt till livet osv... Inget man vanligtvis pratar om med okända! Det tog honom över en timme att slutföra däckbytet, men det var med lätthet det trevligaste verkstadsbesöket jag någonsin gjort :)

    Ta emot och vara den låter sig bli betraktad... definitivt kvinnliga grejer!

    SvaraRadera
  8. Ja så enkelt är det Björn, sökandet är en resa från HÄR till HÄR. Så enkelt men ändå svårt.

    Tack Magdalena, säger jag som sinnet Jennyli. För det jag skriver ur källan är lika mycket du som jag. Därför tack för att du är en del av det. Ibland går jag själv tillbaka och ser vad jag hittar i texten. Det kan dölja sig saker som mitt sinne inte förstår.

    Måste kolla den där Osho också.

    Jag skriver från jobbet så det blir kort idag.
    Ha det underbart allihopa!

    kramar
    Jennyli

    SvaraRadera
  9. Du är väldigt duktig på att sätta ord på något som inte går att sätta ord på.
    :)

    Tack

    SvaraRadera
  10. Jennyli!
    Frågan är om det någonsin är något annat än källan som uttrycker sig genom oss människor. Tanken på att vi kan ställa oss i vägen för flödet och förvränga det är logiskt och tilltalande på nåt vis. Men är den sann? Jag vet inte. Jag kan inte se hur vi kan göra annat än att kanalisera källan hela tiden. Vi är helt enkelt instrument som är stämda i olika tonarter. Källan spelar på oss på olika sätt ... allt efter behag ... the cosmic joke! Eller?

    SvaraRadera
  11. Magdalena!
    Kladdkakan blev god. Är detta kanske början till en helt ny inriktning på den här bloggen. NÄsta steg kanske blir att jag lägger ut receptet också och en bild på hur den blev, och bilder på dom som åt den...

    SvaraRadera
  12. T (tobias)!
    Tack! På din blogg finns också mycket bra att läsa om det som inte går att skriva om. http://skoglundh.blogspot.com/

    SvaraRadera
  13. Javisst, vi är Guds händer, Guds redskap skulle man kunna säga. Det är samma som du säger. D-dur och G-dur spelar ingen roll. D står för devinsk och G står för gudomlig. F står för "Från källan till dukat bord" (kladdkaka kanske). C står för Call me och E står för Evig och A står för Allsmäktig och B står för Blå blomma. Vi har alla vårt kall oavsett ifall det är uttalat andligt eller ej. Jag vet inte var jag fick detta ifrån, men troligen från källan, hi hi.
    Jennyli

    SvaraRadera
  14. Oj, oj... detta prat om kladdkaka! De är sannerligen gudomliga ;) Samtidigt är de en enormt påtaglig påminnelse om hur begär funkar, hur det kan kapa hela medvetandet och leda uppmärksamheten som om den vore i strypkoppel... he he.

    SvaraRadera
  15. Härligt. Det verkar vara ett virus som angriper fler och fler. Eller egentligen ingen. Men du vet vad jag menar =) .. bara språket som vi människor använder oss av visar ju att det för närvarande är dualism och inte non-dualism som är det mest rådande tillståndet =) Känner mig ytterst smittat av detta också. Jag kommer starta lite youtube videos där jag kollar runt lite om hur många det är egentligen som känner sig "smittade". Verkar komma till lite vem som helst i dessa spännande tider. Ha det gött.

    SvaraRadera
  16. Björn C. Vega!
    Kul att du tittar in! Jo, det är nog många som är "smittade". Undrar om det finns nåt botemedel?:) Går det att vaccinera sig tro?:)

    SvaraRadera

UA-3343870-1