onsdag, oktober 21, 2015

En hymn till Maya

Vad vet jag om livet som du inte vet?
Kanske ett och annat. Kanske vet du inte hur man bäst får fason på dubbelflageoletterna i tredje satsen av Paganinis första violinkonsert ... men troligen vet du mer saker om livet som du kan delge mig. Så låt oss mötas och dela kunskap. Det vill jag. Men mest av allt vill jag mötas och dela lyckan i att vara vid liv.
Nära livet.
I livet som livet.
Vara liv som dansar med liv - från liv - till liv - av liv - i liv...

Låt oss se på varandra och förundras över att vi är liv och att livet kan bli varse sitt eget varande. DET är mysteriet och lyckan och den stora anledningen att mötas och fira.

Visst är det förunderligt att livet kan uttrycka sig i så många olika former och dimensioner och tillstånd!

Livet kan till och med låtsas vara åtskilt från sig självt. Låtsas vara något annat som inte är liv som behöver hitta ett sätt att förhålla sig till livet. Hur lyckas livet med konststycket att framstå som något som inte är liv? Det är ta mig fan trolleri på högsta nivå. David Copperfield släng dig i väggen! Länge leve Maya! Vad du gör med dina ständigt skiftande slöjor är i sanning mästerligt! Jag bugar mig för din makt och kommer aldrig mer nedvärdera dig genom att säga att "vadå, det där är ju bara en massa illusioner och stories". Dina historier är så till den grad förföriska att också de största och mäktigaste av gudar kan falla ner i stoftet och börja tillbe någon av dina skapelser.

Jag tror inte att jag någonsin kommer lyckas med att överlista dig Maya. Dessutom misstänker jag att framtiden också är en av dina illusioner. Men tänk om också du är livet som leker med sig självt. Du skapar lidande och du skapar lycka. Plåga och njutning. Frihet och ofrihet. Och jag är din lek på samma sätt som du är min.

Alla mina historier om mig själv och världen och alltings sanna natur är lika mycket ett bländverk av illusioner som någonting du har skapat. Tänk om jag ... är ... du.

3 kommentarer:

  1. Vi lever verkligen i ett paradigmskifte! Underbart att läsa dina upplevelser. Så många som uttrycker samma sak. Det är hoppfullt.
    I öppenhet och tillit till Livet så lever vi fullt ut - i rädsla bromsar vi Livets flöde.
    http://bjornwelin.blogspot.se/2015/10/meditation-vad-ar-jag-da.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Björn! Så roligt att få en kommentar från dig och härligt att få läsa på din blogg! Du formulerade något som jag tycker är själva grunden till allt som heter tillit och kärlek. Och du formulerade det som en fråga och inte som en tes. "Det kanske inte är jag som gör mitt liv utan att det är Livet som gör Björn? Kanske jag kan sluta att ha "jag, mig och mitt" som referens och istället ha Livet och naturen som referens"
      När jag läser något riktigt bra får jag alltid känslan att "egentligen är detta allt som behöver sägas". Så kände jag när jag läste dom där raderna.

      Radera
    2. Tack Björn! Det är väl det som kallas resonans ...

      Radera

UA-3343870-1